Aktieindexfonder - ursprung och historia
Pionjärer för konceptet aktieindexfonder (indexfonder) var William Fouse och John McQuown, anställda vid Wells Fargo Bank. Under åren 1969-1971, arbetade de från akademiska modeller fram principer och tekniker som ledde fram till index investering. Deras prestationer resulterade i konstruktionen av en index-pensionsfond för företaget Samsonite värt 6 miljoner dollar. Strategin för denna aktieindexfond var att inneha alla aktier listade på New York Stock Exchange och i samma storleksandel. Fouse beskrev erfarenheterna från detta första ”försök” som ”en mardröm” att administrera och förvalta. Strategin övergavs 1976 och ersattes med en strategi att följa Standard & Poor´s 500 Composite Stock Price Index. Det första kontot i denna aktieindexfond var delar av Wells Fargos egna pensionsfond och pensionfonden för företaget Illinois Bell Telephone Corporation.
År 1971, några år efter Wells Fargos första försök att skapa en aktieindexfond, beslöt sig företaget Batterymarch Financial Management att utveckla en egen strategi för indexinvestering. Utvecklarna hette Jeremy Grantham och Dean LeBaron, två av företagets grundare. Grantham beskrev den bakomliggande idén på ett seminarie på Harvard Business School 1971 men lyckades inte uppbringa något intresse för idéerna. För sitt utvecklingsarbete fick Batterymarch 1972 priset ”Dubious Achievement Award” (ung. pris för tveksam bedrift) från tidningen Pensions & Investments. Två år senare, i december 1974, lyckades företaget till slut attrahera sina första indexkunder.
1974 skapade American National Bank i Chicago en allemansfond modellerad efter S&P 500 Index. Minimuminvesteringsbeloppet var 100 000 US Dollar. Vid denna tid började idéerna om aktieindexfonder spridas från den akademiska världen ut till allmänheten. Gradvis ökade pressen på banker och fondförvaltare att börja diskutera och ta ställning till indexinvestering. Runt denna tid publicerades också två artiklar som ytterligare stärkte argumentet för skapandet av aktieindexfonder.
Aktieindexfonder - artiklarna som argumenterade för dem
Den första artikeln var ”Challenge to Judgment” skriven av Paul A. Samuelson, professor i ekonomi på Massachussett Institute of Technology och Nobelprisvinnare i ekonomi. I tidningen The Journal of Portfolio Management (hösten 1974) argumenterade han att ”åtminstone de största fondhusen borde starta interna portföljer som följer S&P 500 Index, om inte för andra skäl än att deras börsmäklare ska ha något att mäta sina framgångar med...”.
Dr. Samuelson avslutade genom att utmana alla motståndare till teorin att passiva aktieindexfonder ger bättre resultat än de allra flesta aktivt förvaltade aktiefonder genom att bevisa motsatsen med reella fakta. Det finns än så länge ingen som har producerad eller framställt någon sådan fakta, och det är heller inte troligt att något skulle ha kunnat producera någon sådan fakta. Men Dr. Samuelson hade implicit utmanat till att starta en indexfond, om inte för andra skäl än att bevisa honom fel.
Ett år senare skrev Charles D. Ellis, ägarpartner i företaget Greenwich Associates en artikel med titeln ”The loser´s game” som publicerades i tidningen Financial Analysts Journal (sommaren 1975). Ellis uttalanden i tidningen var provocerande och fräcka: ”Investerings- och förvaltningsbranchen är uppbyggt på en enkel och naiv tilltro: professionella aktiemäklare kan ”slå” marknaden. Förutsättningarna för detta verkar falska.”. Han påpekade, att över det senaste decenniet, har 85% av institutionella investerare visat ett sämre resultat än S&P 500 resultat, främst därför att institutionella investerare har blivit, och kommer att förbli, det dominerande inslaget i deras egna verksamhet. Kostnaden för institutionella investeringar har ätit upp 20% av vinsten. Han noterade vidare att när ett casino i Las Vegas tar 20% av varje spelpot så är det uppenbart ett förlorarnas spel....aktivt mäkleri har blivit ett förlorarnas spel.
Ellis uppmanade inte till att starta aktieindexfonder men han ställde frågan: ”Leder indexinvestering nödvändigtvis till en helt passiv index portfölj?” Han svar: ”Nej, inte helt nödvändigtvis men om du inte kan slå marknaden bör du istället följa med den. Aktieindexfonder är ett sätt att göra det.”
Argumenten som framställdes av Paul Samuelson och Charles Ellis, och andra framsynta ekonomer som exempelvis A.F. Ehrbar på tidningen Fortune Magazine, gjorde framtagningen av aktieindexfonder oemotståndlig. De som hade förstått teorin bakom aktieindexfonder insåg att de skulle fungera. Innan 1975 var över hade företaget Vanguard skapat den första riktiga aktieindexfonden, baserad på S&P 500 Index.
Gå till topplistorna över de bästa indexfonderna